En ny undersökning från Verian visar att den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer med låga inkomster består. Särskilt hårt drabbade är ensamstående föräldrar. Hälften uppger att de har svårt att köpa näringsrik mat till familjen, och 4 av 10 uppger att de själva har haft svårt att äta sig mätta.
Rädda Barnen kräver ett stopp för attacker mot skolor och annan civil infrastruktur och uppmanar alla parter att följa internationell humanitär rätt. Civila och civila objekt måste skonas. Humanitära leveranser måste fram till barn i behov av livräddande stöd. Kriget förstör barns liv, hälsa och framtid.
Svårt att betala hyran, barnfamiljer som kämpar med att ha råd med mat, kläder och aktiviteter för sina barn. Barnfamiljers ekonomiska situation blir alltmer ansträngd. För fjärde året i rad har Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset låtit Verian (Sifo) undersöka hur familjer klarar vardagsekonomin. Vid vår pressträff den 24 mars kl 08.00 presenteras färska siffror. Lä
Hanna är barnpsykolog med lång erfarenhet av arbete med barns psykiska hälsa och utveckling. Hon är sakkunnig i frågor som rör barns utsatthet, krisstöd samt psykologisk behandling vid svåra upplevelser.
Josefine är leg. psykolog och har varit verksam inom civilsamhället under lång tid med ett särskilt fokus på barn och trauma. På Rädda Barnen arbetar hon som behandlare på Rädda Barnens centrum för stöd och behandling samt som sakkunnig i frågor som rör barns hälsa och barnrätt.
Leg. psykolog Theo Toresson arbetar för Rädda Barnen med gaming som positiv kraft och med utmaningar inom gamingvärlden. Han möter i sitt arbete föräldrar, barn och spelutvecklare, och har dessutom själv spelat allt ifrån Super Mario till World of Warcraft. Tidigare har Theo arbetat som skolpsykolog, och inom vuxenpsykiatrin med KBT-behandling för spelberoende och problematiskt dataspelande.
Utredningen föreslår bl.a. förlängda tider för hur länge ett barn kan placeras i förvar. Det föreslås vidare att ett beslut om uppsikt ska kunna kompletteras med att personen ska ha fotboja. Rädda Barnen avstyrker förslagen om förlängd tid i förvar för såväl vuxna som barn, fotboja på barn och inrättandet av polisiära utlänningsärenden.
Jesper har lång erfarenhet inom internationellt humanitärt arbete, med särskilt fokus på barn i väpnade konflikter och internationell humanitär rätt. På Rädda Barnen ansvarar Jesper för frågor som rör barn i krig.
I media belyser Jesper hur barn betalar priset för vuxnas krig, och varför världen gång på gång misslyckas med att ge dem det skydd de har rätt till. Han har uttalat sig bland annat o
Rädda Barnen ser med stark oro på en reform som innebär att barn ska frihetsberövas i Kriminalvårdens regi.
Barn i Ukraina har uthärdat i genomsnitt omkring 4 000 timmar av flyglarm – motsvarande över 5,5 månader av konstant larm – sedan det fullskaliga kriget började i februari 2022, och den ständiga rädslan för attacker har en allvarlig påverkan på deras mentala hälsa.
Regeringen lyfter säkerhet som sin främsta prioritet men barn saknas helt i årets utrikesdeklaration för fjärde året i rad. Barns rättigheter är inte en sidofråga, utan en grundläggande förutsättning för säkerhet.
Den senaste tiden har media rapporterat om flera fall där barn som är födda i Sverige och som har föräldrar med uppehållstillstånd, fått beslut om utvisning. Detta eftersom lagstiftningen inte ger möjlighet att medge tillstånd till barnet.
Rädda Barnen uttalar sig inte i enskilda fall, men kan konstatera att utvisning av barn på detta sätt är i strid med barnkonventionen. Dels ska en
dag är det Safer Internet Day, en årlig temdag och EU-initiativ, som uppmärksammar behovet av ökad kunskap om nätet, källkritik, integritet och sunda relationer online. Anna-Karin Köhler, psykolog på Rädda Barnen, betonar vikten av att vuxna engagerar sig i barns digitala liv, att de pratar tidigt om risker och upprätthåller samma trygghetsregler online som offline.
Debatten växer om hur barn och unga påverkas av de hårdare regleringarna inom svensk migrationspolitik. Barns situation på återvändandecenter och tonårsutvisningar är några exempel som uppmärksammats. Med barnkonventionen som grund ser Rädda Barnen att den repressiva migrationspolitiken slår hårt mot barn och deras lagstadgade rättigheter – och att situationen riskerar att bli värre om inte u
Åsa Regnér tillträder en ny internationell tjänst och kommer därför att sluta som generalsekreterare för Rädda Barnen.- Åsa har gjort ett betydelsefullt arbete och varit en stark kraft för Rädda Barnen. Jag önskar Åsa varmt lycka till framåt, säger Maria Schillaci, styrelseordförande Rädda Barnen.
Åsa Regnér har varit generalsekreterare sedan 2023.
- Det har varit intensiva år. Jag är stol
Denna vecka är årets fattigaste vecka. Rädda Barnens nya barnfattigdomsrapport visar att 276 000 barn i Sverige lever i fattigdom, motsvarande nästan ett av åtta barn. Det är 100 000 fler än tidigare beräkningar visat. För många familjer innebär det att pengarna tar slut långt innan månaden är över.
Rädda Barnen har gett synpunkter på utkastet till lagrådsremiss om en ny lag för omhändertagande för vård av barn och unga. Sammantaget välkomnar Rädda Barnen flera av de förslag som föreslås i utredningen, och ambitionen att stärka barnrättsperspektivet i den nya lagen. Däremot upplever Rädda Barnen att ytterligare analys och beredning behöver göras, samt flera delar behöver förtydligas.
Rädda Barnen kräver ett omedelbart stopp för våldet mot barn i Iran. Vi är bestörta över rapporter från FN och media om omfattande våld mot demonstranter och att barn har dödats, skadats och frihetsberövats. Rädda Barnen uppmanar iranska myndigheter att leva upp till sina skyldigheter enligt internationell rätt.
Ahmad Alhendawi, Rädda Barnens regionchef för Mellanöstern, Nordafrika oc
Rädda Barnen välkomnar regeringens besked om att underlätta för undervisning i psykisk hälsa i skolan. Flertalet studier visar att undervisning i psykisk hälsa kan förbättra lärande och förebygga ohälsa.
Promemorian ger förslag på ändringar som behövs för att Sverige ska leva upp till EU:s nya migrations- och asylpakt, som ska gälla fullt ut i Sverige från juni 2026. Pakten består av nio olika EU-förordningar som blir direkt gällande i Sverige, samt en revidering av Mottagandedirektivet.