Tio år efter tsunamin: Lärdomarna har stärkt internationellt humanitärt arbete

Foto: Egan Hwan/Rädda Barnen

Tsunamin i Indiska oceanen 2004 är en av de värsta naturkatastroferna hittills i modern tid, och den humanitära insatsen som följde på den är också en av de mest omfattande som det internationella samfundet engagerats i. Tio år senare har Rädda Barnen sammanställt vilka långsiktiga konsekvenser händelsen fick i de värst drabbade områdena i Indonesien och Sri Lanka, och vilka lärdomar som Rädda Barnen kunnat dra av händelsen.

Omfattningen av katastrofen och erfarenheterna från den humanitära insatsen drev fram stora förändringar för hur det internationella samfundet arbetar i katastrofsituationer.

 - Numera har vi till exempel ett internationellt system där både nationella myndigheter, FN-organ och civilsamhällesorganisationer arbetar i förberedda kluster för olika typer av insatser. Arbetet har också professionaliserats. Det gör det lättare att sätta in insatser där de behövs bäst, så tidigt som möjligt, säger Anniken Elisson Tydén, internationell programchef på Rädda Barnen.

Rädda Barnen arbetade på plats under tsunamikatastrofen i Indonesien, Sri Lanka, Indien, Thailand och Somalia mellan 2004 och 2009. Det är den mest omfattande humanitära insatsen hittills i organisationens historia. I undersökningen “Tsunami Ten years On: Stories of Change” analyseras insatsen i Acehprovinsen (Indonesien) och Sri Lanka. Undersökningen beskriver också på vilket sätt drabbade samhällen är bättre rustade idag att hantera konsekvenserna av en stor naturkatastrof. Fyra slutsatser lyfts fram:

• Barn är mest utsatta i en katastrof: barn behöver också vara förberedda på vad som kan hända, därför har Rädda Barnen introducerat ett brett program för skolorna där barn utbildar varandra hur man ska agera i en katastrof.

• Förebygg konsekvenserna av en katastrof: I både Sri Lanka och Indonesien har man investerat mycket för att stärka myndigheternas kapacitet, förbättra offentliga byggnader så att de kan fungera som skydd, och sist men inte minst satsat på att bygga ut systemen för tsunamivarningar.

• Engagera människor att delta själva i hjälpinsatserna: Det är viktigt att de drabbade människorna känner ett ägandeskap kring insatserna, och inte bara är passiva mottagare av förnödenheter och utrustning.

• Agera samordnat med lokala myndigheter för långsiktiga resultat. Insatser som utformas i samarbete med nationella och lokala myndigheter har störst förutsättningar att ge bestående förbättringar.

Även här i Sverige gjorde Rädda Barnen viktiga erfarenheter av tsunamiinsatsen. Anniken Elisson Tydén var insamlingschef 2004:

- Tsunamin fick som följd att vi inrättade vår Katastroffond. Genom att fondera medel är vi bättre förberedda att snabbt dra igång en stor insats när en katastrof inträffar.

FAKTA

Tsunamin i Indiska oceanen orsakades av en jordbävning 240 kilometer utanför Sumatras kust. Sammanlagt krävdes 230 000 människoliv och 1,8 miljoner människor blev hemlösa. Värst drabbat blev Acehprovinsen på norra Sumatra där 166 000 människor dödades.