Lärare saknar riktlinjer

Nästan varannan lärare som jobbar med ensamkommande flyktingbarn tycker att de får svagt eller inget stöd av skolan, skriver Elisabeth Dahlin och Agneta Åhlund, Rädda Barnen.

Varje år kommer i snitt 2 000 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Enligt Barnkonventionen och svensk lag har de rätt att gå i skolan. Det är bra! Men frågan är hur Sverige lever upp till detta åtagande i verkligheten? Rädda Barnen har i samarbete med Utbildningsradion (UR) genomfört en enkätundersökning bland 348 lärare runtom i Sverige som undervisar ensamkommande flyktingbarn. Vi har helt enkelt velat veta mer om hur ensamkommande flyktingbarns rätt till utbildning respekteras. Skolan, undervisningen och inte minst kontakten med lärare spelar en mycket viktig roll för att de här barnen och ungdomarna snabbt ska kunna bli delaktiga i det svenska samhället.

Vi oroas över undersökningens resultat: nästan varannan, 42 procent, av de tillfrågade lärarna upplever att de i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen saknar stöd eller får svagt stöd av skolan, rektorn eller närmaste skolledning. Och det är endast 4 av 10 lärare som svarar att skolan har rutiner för arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resten av de tillfrågade svarar att det saknas rutiner och riktlinjer eller att de inte känner till att sådana finns.

"Det är svårt att bedöma deras tidigare skolkunskap/ämneskunskaper och ta till vara de kunskaper de bär med sig. Många ser dem som oskrivna blad."

Men den största bristvaran för dessa lärare är tid. Många av de tillfrågade lärarna beskriver det som ett stort problem att de inte hinner med de samtal som de behöver ha med eleverna, och att det saknas forum för eleven att göra sin egen röst hörd. De lärare som svarat på undersökningen placerar mer tid högst upp på listan över önskade förbättringar. Bristen på samtal mellan lärare och elev försvårar undervisningssituationen och gör det svårt för läraren att undervisa på rätt nivå.

"Min erfarenhet är att lärarna inte får mer tid att sitta och samtala med dessa barn som ofta har svårigheter med språket."

Men det är däremot fantastiskt att undersökningsresultatet genomsyras av att i stort sett alla upplever att rektorer och lärarkåren generellt är positiva till att hjälpa ensamkommande flyktingbarn. Nästan alla är också positiva till att själva undervisa dessa elever - vi ser att de flesta är lärare som brinner för att skapa goda förutsättningar för lärande.

"Vi är oftast imponerade över att de är så ambitiösa och att de är tacksamma för att få gå i skolan. Vi behöver alla elever. De tillför mycket, ger perspektiv till de svenska ungdomarna."

Rädda Barnen uppmanar nu kommuner som tar emot ensamkommande barn samt rektorer och skolledning vid samtliga skolor som undervisar ensamkommande flyktingbarn att ta sitt ansvar och visa ett aktivt och starkt stöd för undervisningen av dessa barn. Vi kräver att skolorna omgående tar fram tydliga riktlinjer och rutiner för arbetet med de ensamkommande barnen. De barn som vistats i skolan har oavsett bakgrund rätt till kunskap och till en fungerande skolmiljö.

Skolorna bör också kartlägga möjligheten att ta in tolkar, utveckla lärarnas kompetens, samt öka insikterna om de nyanlända elevernas kunskapsnivå genom metodiska kartläggningar. Och kanske viktigast: Skolledningen måste ge de lärare som undervisar ensamkommande barn tid och resurser att utföra sitt jobb!

Elisabeth Dahlin & Agneta Åhlund