Kristdemokraternas förslag om förändringar i integrationspolitiken

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund presenterade den 18 december flera förslag till hur integrationspolitiken bör förändras. Asylrätten, migrationspolitiken, och integrationspolitiken är oerhört viktiga och centrala frågor i samhällsbygget. Det är angeläget med en öppen och bred debatt som inte förs utifrån en beskrivning av verkligheten som vilar på en grund av främlingsfientlighet och rasism. Rädda Barnen välkomnar initiativ som utgår från att Sverige ska bli ett bättre mottagarland för flyktingar och andra invandrare, särskilt i en tid när världen upplever de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget.

Även om Kristdemokraterna menar att deras förslag skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd, ser vi flera problem med de åtgärder man föreslår. Vi efterlyser också ett tydligt barnperspektiv i kristdemokraternas förslag. Vi ser det som ytterst angeläget att föräldrar till barn som kommer hit för att få trygghet och skydd snabbt kan komma ut i arbetslivet men är inte övertygade om att ännu lägre levnadsstandard är rätt väg att gå:

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag?

Etableringsersättningen är redan på en låg nivå, och motsvarar idag nivån för försörjningsstöd. Konsekvenserna för barn i familjer med låga inkomster är de samma som vi definierar i vårt arbete kring barnfattigdom. Det innebär ett utanförskap i samhället och att man därmed får sämre förutsättningar än de flesta barn i Sverige. Att sänka sig under dessa nivåer vore ett stort misslyckande och vi har i ärlighetens namn svårt att förstå värdet av detta. Barn har rätt till en skälig levnadsstandard och social trygghet enligt Barnkonventionen.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren?

Tillfälliga uppehållstillstånd gör att människor lever i otrygghet kring sin situation, det är viktigt att kunna planera för sitt liv, något som i allra högsta grad är viktigt ur integrationssynpunkt. De allra flesta som söker asyl i Sverige kommer från krigs- och konfliktdrabbade områden, inte från kortvariga konflikter. Människor som flyr har skyddsbehov över lång tid och det är därför rimligt att ge dem trygghet över tid. Detta är särskilt viktigt för barnen, det hinner hända mycket i ett barns liv under tre år.

Snabbare handläggning av asylsökande från säkra länder?

Alla bör ha rätt till en individuell prövning- att definiera vissa länder som säkra får inte göra att en individ inte får rätt till en individuell prövning av sina skäl. Det är också svårt att avgöra vilka kriterier som ska användas vid bedömningarna. Frågan är också vad man hoppas uppnå med detta, då merparten av de asylsökande kommer från krigsdrabbade och osäkra områden, som Syrien, Somalia, Afghanistan och Eritrea. 8000 ansökningar från Balkan är en ganska liten andel av totalen.

Men vad anser Rädda Barnen bör göras?

När vi möter unga som idag upplever att de har sämre livschanser för att de lever i socialt och ekonomiskt utanförskap så är det inte i första hand bristen på motivation som gör att de upplever det svårt att få tillträde till arbetsmarknaden. Man ger ett starkt uttryck för att ens namn, uppfattade utländska bakgrund eller låga sociala status gör att man får sämre förutsättningar till utbildning eller väljs bort inför anställningsintervjuer. Det är här nya reformer för att stärka integrationen behövs. Risken är uppenbar att den typen av utspel som KD gör idag snarare tjänar som utpekande och ytterligare nedvärderar en grupp som gör det mesta för att faktiskt få tillträde till det svenska samhället.

Rädda Barnen har också länge drivit frågan om att dagersättningen för asylsökande (alltså inte etableringsersättningen) bör höjas. Den har inte höjts sedan 1994 och är inte heller inflationssäkrad. Det är alltså 20 år sedan nivåerna fastställdes och motsvarar idag lite mer än hälften av försörjningsstödet för en tvåbarnsfamilj.
Dagens system innebär också att barnfamiljer får ersättning bara för de första två barnen och sedan halveras denna för det tredje och fjärde barnet osv. Det innebär att en familj inte får full ersättning för varje barn. Det finns alltså inget flerbarnstillägg som det gör för personer med uppehållstillstånd utan systemet fungerar snarare tvärtom, ju fler barn desto mindre ersättning får du.

Rädda Barnen vill uppmuntra alla politiska partier att ta frågan om asylsökande barns rätt till en skälig levnadsstandard på allvar och att verka för att ersättningen ses över snarast.