Kränkt eller diskriminerad i skolan - är det någon skillnad?

Rädda Barnen kommenterar Riksrevisionens rapport RiR 2013:15 Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?

Idag publicerar Riksrevisionen sin rapport ”Kränkt eller diskriminerad i skolan – är det någon skillnad?” som undersöker på vilket sätt barn som blir mobbade i skolan kan få upprättelse.

Rapporten visar på stora, oacceptabla skillnader i behandlingen av dessa ärenden.

Enligt Rädda Barnens undersökning Ung Röst 2011, där 25 000 barn fick frågor om hur deras rättigheter efterlevs, uppgav sju procent av eleverna att de hade blivit mobbade och tio procent att de hade blivit utfrysta. Tolv procent uppgav att de hade fått kränkande meddelanden via internet.

”Det sker massor av kränkningar via Facebook. Det var några som bildade en grupp om en kille i min klass. Den hette Alla vi som tycker att Mickes mössa är skitig."

Om ett barn blir mobbat i skolan, och skolan inte agerar tillräckligt starkt, kan man vända sig till Barn- och Elevombudet (BEO) hos Skolinspektionen och få sitt ärende prövat. Men, beror mobbningen på någon av grunderna som finns i diskrimineringslagen (kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) ska man istället vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Termen ”mobbning” finns inte i lagstiftningen, istället finns begreppen kränkande behandling (BEOs mandat) eller trakasserier (DOs mandat).

Riksrevisionens rapport visar på stora skillnader i behandlingen av dessa ärenden hos de båda myndigheterna och även på vissa samarbetssvårigheter. Det kan i praktiken betyda att om ett barn blir mobbat för att vara överviktig, så utreder BEO ärendet. Därmed är det möjligt att begära skadestånd, ingå förlikning och i slutändan pröva ärendet i domstol. Men om ett barn blir retat för att vara homosexuell så utreder DO ärendet under förutsättning att det anses vara relevant för rättspraxis och enda sättet att få finansiell ersättning är att driva ärendet till domstol, DO har ingen möjlighet att utkräva skadestånd utan domstolsförfarande.

I praktiken innebär det att barn har större möjligheter till upprättelse om de har blivit mobbade för att de är överviktiga än om de blivit det för att de är homosexuella, funktionsnedsatta eller på någon annan diskrimineringsgrund. Detta är helt oacceptabelt.

Utredningen visar också att barn och föräldrar har dåliga kunskaper om sina rättigheter och vart man kan vända sig för att få hjälp. Här måste såväl BEO som DO utöka sina resurser och ta fram bra, åldersanpassat informationsmaterial till alla barn och deras föräldrar. Rädda Barnen finner det anmärkningsvärt att DO till Riksrevisionen ser det som ett problem för informationsspridning att det inom skolan ständigt kommer nya elever och föräldrar in i verksamheten - det är ju hela idén med skolan att barn börjar, och sedan går ut skolan. Detta måste myndigheten givetvis vara medveten om och anpassa sig till när man planerar och lägger upp sin information. Det är en kontinuerlig och systematisk process år efter år, och här har förstås kommuner och skolor ett stort ansvar. Myndigheternas hemsidor måste bli mer barnvänliga, och information finnas och anpassas på de olika arenor där barnen finns. Många barn söker sin information på nätet i hopp om att kunna vara anonyma.

Rädda Barnen förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter tar till sig Riksrevisionens kritik. Regeringen och ansvariga myndigheter måste omedelbart vidta alla åtgärder som står till buds för att säkerställa att barn som mobbas, oavsett grund, har lika möjligheter till upprättelse. Rättssäkerheten måste vara god och lika för alla.

Agneta Åhlund, chef Sverigeprogrammet

Karin Fagerholm, jurist och tematisk rådgivare