Vårt barnfattigdomsmått: så skiljer det sig från SCB:s sätt att mäta

Nyligen presenterade SCB statistik på att barnfattigdomen är den lägsta på tio år. Samtidigt visar Rädda Barnens barnfattigdomsrapport från 2025 att barnfattigdomen i Sverige snarare ökar. Flera undersökningar om fattigdom och barnfattigdom har presenterats den senaste tiden. Detta har lett till diskussioner i media, hos allmänheten och politiker om vilka siffror som egentligen stämmer. Vi på Rädda Barnen vill därför samlat redogöra för vårt mått och hur olika sätt att mäta kan ge olika siffror.

Hur mäter Rädda Barnen barnfattigdom? 

Vi mäter barnfattigdom utifrån ett barnrättsperspektiv och använder två delmått: barn i familjer med låg inkomststandard och/eller barn som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Från och med 2025 utgår vi ifrån en alternativ beräkning av låg inkomststandard som bygger på Konsumentverkets beräkningar för baskonsumtion. Denna ger en mer verklighetsnära bild av hushållens faktiska kostnader och levnadssituation. 

Vad innebär det att mäta barnfattigdom ur ett barnrättsperspektiv? 

Artikel 27 i barnkonventionen slår fast att barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets ”fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling”, vilket kallas för ”skälig levnadsstandard”. Utifrån FN:s barnrättskommittés tolkning av rätten till skälig levnadsstandard ska den förstås såväl utifrån möjligheten att täcka de nödvändiga behoven som i kontexten till den allmänna standardnivån i samhället barnet lever i.   

Varför skiljer sig Rädda Barnens mått från SCB:s?  

Rädda Barnen utgår ifrån Konsumentverkets hushållsberäkningar för basbehov för att täcka familjers nödvändiga kostnader och barns behov, medan SCB utgår ifrån riksnormen som bas för att täcka samma kostnader, som är på en lägre nivå. Anledningen till vår justering är att riksnormen i försörjningsstödet har urholkats och tappat i värde under en längre tid och då blir fattigdomsgränsen för låg. Konsekvensen blir att stora grupper av barn i ekonomisk utsatthet riskerar att inte räknas in. Antalet barn som ligger under SCB:s lägre inkomstbaserade fattigdomsgräns minskar under 2022–2023 medan antalet barn som ligger under vår något högre inkomstbaserade fattigdomsgräns ökar under samma period enligt SCB:s statistik. Däremot visar både Rädda Barnens och SCB:s mått på en minskning åren innan 2019–2022. 

SCB och Rädda Barnen använder alltså olika mått för att beräkna barnfattigdom. SCB:s siffror är helt korrekta utifrån det mått de använder, precis som Rädda Barnens siffror är helt korrekta utifrån det mått vi använder. Vi på Rädda Barnen menar att vårt mått speglar barnfamiljers nödvändiga kostnader och barns behov och verklighet idag bättre än SCB:s mått. Rädda Barnens mått visar att barnfattigdomen har ökat. Det reflekterar den senaste årens kostnadsutveckling i samhället, med hög inflation och en negativ reallöneutveckling. Många nödvändiga utgifter som för mat, energi och bostad har ökat och gjort det svårare för barnfamiljer med låga inkomster att ha råd med det mest basala.

Rädda Barnens vision är göra barnkonventionen verklig för alla barn. I den står det att varje barn har rätt till den levnadsstandard som är skälig för att trygga barnets utveckling. Vår rapport visar att vi inte är där ännu.

Vill du fördjupa dig ytterligare i Rädda Barnens barnfattigdomsmått, vad som skiljer sig mot SCB:s sätt att mäta fattigdom och hur olika sätt att mäta kan ge olika siffror? Läs mer här