Rädda Barnen kommenterar viktig dom i Migrationsöverdomstolen

Den 22 december 2020 kom Migrationsöverdomstolen (MIÖD) med ett vägledande avgörande där det skulle avgöras vilken tyngd barnkonventionen kan ha i ärenden där det i lagstiftningen hänvisas till svenska konventionsåtaganden.

Fallet handlade om en 14-årig flicka född i Sverige av föräldrar som fått avslag på sin asylansökan men ändå bott kvar i Sverige. Frågan var om det fanns särskilt ömmande omständigheter för flickan att få uppehållstillstånd och om det skulle strida mot barnkonventionen och Europakonventionen - som Sverige har skrivit under - att utvisa henne.

Domstolen går tydligt igenom vilka faktorer den väger in för att bedöma barnets bästa i det enskilda fallet, gör väl avvägda bedömningar och visar också tydligt hur den resonerar vad gäller intressekonflikten kring barnets bästa och principen om reglerad invandring. Domstolen har genomgående ett tydligt fokus på omständigheterna i just detta enskilda fall och situationen för flickan.

Slutsatsen blir att på grund av de exceptionella omständigheterna i detta fall skulle det strida mot barnets bästa enligt barnkonventionen att utvisa flickan och hon får därför tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader.

Rädda Barnens analys

Rädda Barnen välkomnar domslutet. Även om MIÖD i detta fall kom till en positiv utgång för barnet, så är det viktigt att inte dra för stora växlar på domen vad gäller liknande fall. Domstolen är mycket tydlig med att det är de individuella omständigheterna i detta enskilda fall som leder till beslutet att barnets bästa väger tyngre än andra intressen.

Även om inte domen leder till att vi kan säga att alla barn som föds i Sverige och spenderar några år kommer att få stanna, är den viktig då delar av argumentationen troligen kommer få effekt i den framtida rättstillämpningen.

Det är välformulerad dom med en tydlig genomgång av gällande rätt, vad barnets bästa enligt barnkonventionen innebär och hur barnets bästa ska vägas mot andra intressen. MIÖD hänvisar till såväl Europadomstolens praxis som FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar om barnets bästa.

Det blir tydligt att i enskilda fall kan barnkonventionen väga tyngre än specialrättsliga regleringar, vilket Rädda Barnen tycker är positivt.

Förhoppningsvis kommer detta leda till tydligare och bättre bedömningar av barnets bästa redan hos Migrationsverket, såväl som bättre formulerade intresseavvägningar, där omständigheterna i det enskilda fallet får ett tydligare genomslag. Migrationsverket analysera nu domen och förhoppningsvis leder domen tillsammans med Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om prövningar av barnets bästa från sommaren 2020 till bättre beslut för barn i framtiden, redan i första instans.

Domen kan också möjligtvis få effekt inom andra rättsområden än inom migrationsrätten genom sin tydliga genomgång av barnets bästa och hur principen ska vägas mot andra intressen.

Vilken betydelse har det att barnkonventionen blivit lag i domslutet?

Domstolen nämner att barnkonventionen gäller som svensk lag från 1 januari 2020, men samtidigt hänvisas också till att artikel 3 om barnets bästa sedan länge är införlivad i utlänningslagen.

I propositionen till den tillfälliga utlänningslagen (som trädde ikraft innan barnkonventionen blev lag) nämns att med ett svensk konventionsåtagande menas de konventioner som Sverige har gjort till lag. Artikel 3 i barnkonventionen nämns som ett exempel i propositionen. Det är också tydligt av praxis från Europadomstolen att principen om barnets bästa ska beaktas när Europakonventionen tolkas. Det är därför möjligt att MIÖD hade kommit till samma slutsats även utan att barnkonventionen var lag.

Domskälen innehåller dock en grundlig analys av principen om barnets bästa och hur en bedömning och avvägning mot andra intressen ska gå till. Vilket är något som vi på Rädda Barnen ser väldigt positivt på. Här hänvisas också till den allmänna kommentaren om barnets bästa från FN:s barnrättskommitté. Något som vi inte har sett så tydligt tidigare i rättsfall och det är troligt att barnkonventionen som lag har fått effekt i domskälen. Att barnets rättigheter synliggörs i bland annat domskäl var också något som regeringen önskade som effekt av att göra barnkonventionen till lag.