Gå direkt till innehåll
På årets fattigaste dag släpper Rädda Barnen ny rapport om livsvillkoren för utrikesfödda mammor: Utrikesfödda, ensamstående mammor är en extra utsatt grupp

Pressmeddelande -

På årets fattigaste dag släpper Rädda Barnen ny rapport om livsvillkoren för utrikesfödda mammor: Utrikesfödda, ensamstående mammor är en extra utsatt grupp

På det som brukar kallas årets fattigaste dag, dagen innan barnbidraget den 19 januari, släpper Rädda Barnen en rapport som belyser hur asylsökande och nyanlända utrikesfödda mammor ser på sina egna och sina barns livsvillkor. Den finansiella situationen är en utmaning för samtliga mammor i studien.

I Sverige finns det idag en växande grupp utrikesfödda ensamstående mammor med minderåriga barn. En del av dem sitter fast i utdragna asylprocesser och flyttas mellan olika anläggningsboenden. Andra har fått uppehållstillstånd och kämpar med att etablera sig i det svenska samhället.

På det som brukar kallas årets fattigaste dag, dagen innan barnbidraget den 19 januari, släpper Rädda Barnen rapporten Starka mammor, trygga barn – en rapport om asylsökande och utrikesfödda ensamstående mammors situation i Sverige. I studien sätts mammornas berättelser i ett nationellt perspektiv med aktuell forskning och statistik. Rapporten är en del av projektet Starka mammor- trygga barn som finansieras av Allmänna Arvsfonden.

Några resultat från studien:

  • Att genomleva utdragna asylprocesser eller att ha fått avslag men inte kunna lämna Sverige, medverkade till en situation som vi i den här rapporten beskriver som existentiell limbo. Situationen påverkade barnen negativt och barnkonventionen sågs av mammorna inte som en lag som var gällande för deras barn.
            • Boendesituationen påverkade både asylsökande och nyanlända men på olika sätt. Många asylsökande hade tvingats flytta flertalet gånger mellan lägenheter och anläggningsboenden i olika delar av Sverige. Detta upplevdes som mycket påfrestande, i synnerhet för barnen.
            • Att leva med begränsade ekonomiska resurser och på egen hand försörja barn var en utmaning för alla mammor som deltog i fokusgrupperna. Konsekvensen av den låga dagersättningen för asylsökande blir att barn lever i fattigdom under en särskilt avgörande fas i livet. Kanske att de behöver gå hungriga eller inte kan ha fritidsaktiviteter. Alla deltagare uttryckte en vilja att jobba och bli självförsörjande. Oregelbundna arbetstider och svårigheter med barnomsorg lyftes dock som ett problem som försvårade etableringen på arbetsmarknaden.

            Citat från en mamma som deltagit i studien:

            Jag har så många problem. Maten den blir bara dyrare och dyrare. Jag kan inte köpa det mina barn behöver. Pengarna räcker inte. Hur ska jag kunna leva? Jag är mycket orolig och ledsen”.

            ”Jag får 3500 kr per månad och har två barn. Jag köper busskort för 720 kr. Sen har jag bara 2800 kvar att handla mat, kläder och allt annat för. Man behöver åka buss för att handla och ta barnen till skolan”.

            Eva Harnesk, Rädda Barnens projektledare för Starka mammor – trygga barn, kommenterar resultaten från studien så här:

            ”Barnens situation påverkas av mammornas situation, något som också behöver beaktas i beslutfattningsprocesser och i stöd som riktas till asylsökande eller nyanlända ensamstående kvinnor med barn.”

            Några av Rädda Barnens rekommendationer:

            • Regeringen bör vidta åtgärder som minskar barnfattigdomen för ensamstående och utrikes födda mödrar och deras barn, då de är särskilt sårbara och överrepresenterade i barnfattigdomsstatistiken.
            • Den svenska jämställdhetspolitiken och etableringsinsatser som riktas till utrikes födda bör i en större utsträckning anpassas för ensamstående mödrars situation.
            • Dagersättningen bör höjas så den ligger i nivå med riksnormen för försörjningsstöd, utifrån rätten till en skälig levnadsstandard. Enligt barnkonventionen ska inget barn diskrimineras på grund av sin migrationsstatus
            • Barn, unga och ensamstående föräldrar med erfarenheter av att leva i ekonomisk utsatthet bör i högre grad involveras i forskning och utredning om orsaker och konsekvenser av barnfattigdom i dagens Sverige.

            Länken till rapporten:
            https://resourcecentre.savethechildren.net/pdf/Starka-mammor-trygga-barn-En-rapport-om-asylsokande-och-nyanlanda-ensamstaende-mammors-situation-i-Sverige.pdf/

            Ämnen

            Kategorier


            Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse med verksamhet både i Sverige och internationellt. Med Barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras.

            Följ oss på:

            Twitter

            Facebook

            Presskontakt

            Rädda Barnens pressjour

            Rädda Barnens pressjour

            Presskontakt Tillgänglig för journalister mellan klockan 08.00 och 20.00. 08-698 90 90
            Anne Thorngren

            Anne Thorngren

            Presskontakt Pressekreterare för svenska frågor 072-357 67 56

            Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter - i Sverige och i världen.

            Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns rättigheter. Med barnkonventionen som grund arbetar vi för att barn ska få det bättre och för att barns rättigheter ska respekteras. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer – i Sverige och i världen. Vi arbetar för de barn som har det svårast. Barn som utsätts för våld och övergrepp, inte får gå i skola, saknar stöd från föräldrar och andra vuxna, lever i fattigdom eller i krig och katastrofer. Internationella Rädda Barnen är en av världens största barnrättsorganisationer med verksamhet i över 120 länder.

            Vår vision är en värld där barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter tillgodosedda. Det är en värld

            -som respekterar och värdesätter varje barn.
            -som lyssnar till – och lär av – barn
            -som ger varje barn framtidstro och möjligheter.