Ny analys: Svenskt bistånd sviker barn i utsatta länder

Barnen får betala priset med Tidöregeringens biståndspolitik. Neddragningar och reformer har slagit hårt mot länder där de mest utsatta barnen lever. Det visar ”Barnen och biståndet”, Rädda Barnens analys av Tidöregeringens biståndspolitik utifrån ett barnrättsperspektiv

Trots att barns rättigheter lyfts som prioriteradei reformagendan har reformer och neddragningar 2022–2026 fått tydliga konsekvenser:

De senaste åren har situationen för barn blivit allt svårare i länder som till exempel Afghanistan, som under decennier varit hårt drabbat av krig och konflikt. Parallellt har viktiga svenska biståndsinsatser där lagts ned i förtid. Tidigare brukade Rädda Barnens afghanska personal stolt berätta om barnen de lyft ur arbete och om de trygga platser dit barn kom för psykosocialt stöd och lek. Nu frågar de i stället varför Sverige dragit bort stödet som gjorde att Rädda Barnen kunde genomföra livsviktiga insatser för barns trygghet, skydd och utbildning.

När svenska biståndsavtal sagts upp snabbt har det slagit brett. Ett av avtalen, det så kallade civilsamhällesstödet, påverkade 158 av Rädda Barnens lokala partner i 40 länder. Det har bland annat gjort att organisationer som jobbar för barns rättigheter har blivit av med sitt viktigaste stöd. Samtidigt har insatser inom utbildning, förebyggande av våld och arbete mot barnäktenskap och könsstympning behövt avbrytas.

Utvecklingen sker samtidigt som det globala biståndet minskar kraftigt – något som får stora konsekvenser för barn. Redan nästa år riskerar miljontals barn att stå utan skolgång när bistånd till utbildning dras ned.

Behoven som störst
Analysen visar också att svenskt bistånd i allt större utsträckning styrs bort från de fattigaste och mest konfliktdrabbade länderna – där behoven är som störst. När stöd försvinner ökar risken för att barn lämnar skolan, tvingas arbeta eller blir utan vård och skydd.

– När svenskt bistånd skärs ned eller förändras hastigt slår det direkt mot barns vardag, trygghet och framtid. Och i en tid när stödet samtidigt minskar globalt blir varje svensk neddragning ännu mer kännbar. I regeringens reformagenda betonas att barn har egna, särskilda rättigheter som måste skyddas. Men den politik som förs i dag pekar i en annan riktning. Att minska biståndet är ett aktivt val. Sverige kan välja att gå emot den utvecklingen – men just nu är det barnen som får betala priset, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, tillförordnad generalsekreterare på Rädda Barnen.

Rädda Barnen ger i analysen även rekommendationer till den regering som bildas efter höstens val:

• Barns särskilda behov och rättigheter behöver specificeras tydligt i regeringens styrdokument, i budget och regleringsbrev och resultaten för barn behöver följas upp systematiskt.
• Biståndet måste åter styras om mot de länder och regioner där de mest utsatta barnen lever, framför allt länder i Afrika söder om Sahara och låginkomstländer i Asien och Latinamerika. Det övergripande syftet för biståndet, att hjälpa människor att ta sig ur fattigdom och förtryck, måste vara styrande. Konkurrerande mål som införts under mandatperioden behöver tas bort.
• Reformer inom biståndet måste bygga på evidens, beprövad erfarenhet och i högre utsträckning involvera de barn och lokala partners som påverkas av besluten.
• Det viktiga stödet till Ukraina måste fortsätta vara omfattande. Det bör därför ges utanför den ordinarie biståndsbudgeten och får inte ske på bekostnad av barn i de fattigaste och mest utsatta länderna.
• En ny politik för global utvecklig behöver tas fram där målkonflikter hanteras och där andra finansieringskällor, utöver biståndet, stärks.