Rädda Barnen svarar på remiss om uppsikt och förvar

Rädda Barnen har svarat på remiss av slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar (SOU 2025:16). Utredningen presenterar flera förslag för uppsikt och förvar, utan tillräcklig evidens, som innebär stora inskränkningar av barnets rättigheter. Detta trots att utredaren fått ett särskilt uppdrag att beakta barnets bästa i översynen. Rädda Barnen anser inte att alla förslag är proportionella till syftet och ser negativa konsekvenser för de barn som berörs. Rädda Barnen identifierar tre kategorier av förslag som särskilt oroväckande ur ett barnrättsligt perspektiv och som Rädda Barnen avstyrker:

Förslag som gör det lättare att frihetsberöva barn. Utredningen föreslår att barn som inte är asylsökande ska kunna tas i förvar som en första åtgärd innan uppsikt ens prövats, något som regelverket idag kräver. Utredningen föreslår också att fördubbla maximal tid för barn i förvar till 12 dygn och att den ska kunna nollställas efter ett år, vilket möjliggör för ytterligare tid i förvar. Vidare föreslår utredningen att barn som söker asyl inifrån förvaret i vissa fall ska kunna hållas kvar och sedan tilldelas uppsikt, vilket inte är tillåtet idag. Förslagen står i strid med artikel 37 i barnkonventionen som anger att frihetsberövande av barn endast får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Förslagen står också i motsats till FN:s barnrättskommittés direkta uppmaning till Sverige att förbjuda förvar för barn på grund av barnets eller föräldrarnas migrationsstatus. Utredningen beaktar inte detta kopplat till de specifika förslagen och gör att den barnrättsliga analysen brister.

Förslag som gör det lättare att separera barn och föräldrar. Utredningen föreslår att beslut om förvar i undantagsfall ska kunna innebära att ett barn separeras från båda sina vårdnadshavare, idag tillåts endast separation från en. Utredningen föreslår också att tidsgränsen i förvar för vuxna ska förlängas från 12 månader till 18 månader. Att separera barn från sina föräldrar av andra skäl än att det är nödvändigt för barnets bästa är skadligt för barn och strider mot artikel 9 i barnkonventionen. När Rädda Barnen möter barn som har en förälder i förvar under lång tid ser vi att många barn utvecklar psykisk ohälsa som en direkt följd av separationen och att besöken i förvaret upplevs som skrämmande till följd av den fängelselika miljön. Förslagen riskerar att påverka berörda barn och deras hälsa påtagligt negativt.

Förslag om en ny form av tvångsåtgärd för barn. Utredningen föreslår en ny typ av uppsikt, en så kallad förstärkt uppsikt, som innebär att en person begränsas till ett givet geografiskt område och övervakas med hjälp av en elektronisk fotboja. Utredningen föreslår också att ingen nedre åldersgräns ska finnas för förstärkt uppsikt. Övervakning med elektronisk fotboja är en

kriminalpolitisk åtgärd och skulle vara särskilt integritetskränkande och stigmatiserande för ett barn. Det riskerar att kränka barnets särskilda rätt till privatliv, utveckling och hälsa. Utredningen föreslår särskilda tidsgränser för barn vid förstärkt uppsikt: sex respektive 18 månader beroende på typ av ärende. Rädda Barnen finner förslagen anmärkningsvärda och i strid med barnrätten.

Barnets bästa. Utredningen förlitar sig på att en bedömning av barnets bästa ska göras och användas i en proportionalitetsbedömning av nämnda åtgärder. En förutsättning för det är att berörda myndigheter har tillräcklig kompetens kring dessa förfaranden. När Rädda Barnen tagit del av beslut om förvar för föräldrar ser vi stora brister i dessa bedömningar, varför förslagen ovan blir än mer oroväckande.

Rädda Barnen tillstyrker förslagen om att erbjuda utbildning till barn i förvar, att en intagen ska kunna få permission från förvaret samt utökade möjligheter till offentligt biträde för barn.

Rädda Barnen uppmanar de beslutsfattare som ska ta ställning till utredningens förslag att respektera statens ansvar att hela tiden sträva efter att stärka skyddet för barnets rättigheter, aldrig försvaga det.