Nyhet -
Ökad tolerans mot barnmisshandel?
I SVT:s dokumentär Hon ville ju inte lyda! ställs frågan om barnaga är på väg tillbaka eftersom antalet anmälningar av barnmisshandel ökar kraftigt. Även Rädda Barnen är djupt oroade över framgångarna för "hårdare tag" i uppfostran.
Det är drygt 30 år sedan Sverige införde ett förbud mot barnaga i Sverige. Trots det visar statistik på en stadig uppgång när det gäller antalet polisanmälda barnmisshandelsfall, en trend som är mycket oroväckande. Även om anmälningarna samtidigt i viss mån vittnar om att vi har ett samhälle som ser och agerar när barn far illa.
Dolt och tabubelagt
Barn som utsatts för misshandel har rätt till upprättelse och till ett starkt rättskydd. Men barnmisshandel är en dold och tabubelagd problematik, och något som barnet självt helst inte berättar om. Ofta blir barnet helt utlämnat till sin omgivning, att någon uppmärksammar situationen och ingriper. Utgångspunkten i vårt samhälle måste därför vara en tro på en socialtjänst och ett rättsväsende som värnar om och kan hjälpa utsatta barn.
Förebyggande arbete viktigt
Ett förebyggande arbete mot att barn utsätts för våld fyller en oerhört viktig funktion. Det kan handla om riktade insatser av olika slag, till exempel samtalsstöd, information och pedagogiskt stöd via exempelvis elevhälsovården, ungdomsmottagningar, mödravårds-, barnavårds- och familjecentraler. Stödet måste finnas lättillgängligt. Såväl barn som föräldrar och andra i barnets närhet ska veta var hjälp finns att få när situationen i hemmet blir svår eller ohanterlig.
Auktoritärt istället för respekt
Rädda Barnen är oroade över att metoder som snabbt och effektivt leder till att barn gör som de blir tillsagda, får allt större utrymme i Sverige idag. Den strävan efter demokratiska uppfostringsprinciper och respekt för barnets rättigheter som pågått i decennier, tycks allt mer ersättas av nyauktoritära metoder, lydnadsideal och ”hårdare tag”.
"Förmildrande omständigheter" vid barnmisshandel
Samtidigt är uppklarandegraden vid våldsbrott mot barn idag skrämmande låg. Det händer också alltför ofta att domstolar hänvisar till förmildrande omständigheter, såsom att barnet uppträtt provocerande eller att misshandeln skett i uppfostringssyfte. Det finns anledning att fundera över om vi är på väg mot en ökad tolerans mot barnmisshandel inom såväl rättsväsendet som samhället i stort. Och om det är det typ av samhälle vi vill ha?
Nedprioteras av polisen
Barnmisshandelsärenden tenderar också att nedprioriteras av polisen. Enligt svensk lagstiftning ska brott mot barn utredas skyndsamt och beslut i åtalsfrågan ska fattas inom 90 dagar från dagen för polisanmälan. Verkligheten ser annorlunda ut. Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2009 visar dystra siffror när det gäller polis och åklagares utredningstider vid misstanke om barnmisshandel. Den genomsnittliga handläggningstiden från polisanmälan till beslut är 130 dagar i ärenden som rör misshandel och grov misshandel mot personer under 15 år.
Lång utredningstid mycket påfrestande
En lång utredningstid innebär stora påfrestningar för ett barn, i synnerhet när den misstänkte förövaren är en närstående. Utdragna handläggningstider sänder signaler till barnet att situationen inte tas på allvar. Det är också risk att barnet hinner glömma och får svårt att återge händelsen när det väl kallas till förhör. En annan risk är att barnet pressas eller mutas av sin omgivning att ta tillbaka sin berättelse. Långa utredningstider för också med sig en överhängande risk för allvarliga brister i risk- och skyddsbedömningen av barnet. I värsta fall bidrar det till att barn fortsätter utsättas för våld.
Rikstäckande plan behövs
Enligt Barnkonventionen har barn rätt till liv och utveckling. Barn har rätt att bli lyssnade till och rätt att påverka sin egen situation. Barn har också rätt till skydd mot alla former av våld, övergrepp och försummelse. Garantier ska kunna ges för att dessa rättigheter respekteras för alla barn. Rädda Barnen anser därför att det är av högsta vikt att regeringen har en rikstäckande plan för hur våld mot barn i Sverige ska minska.