Hellre debatt om biståndspolitik än plattform

Den biståndspolitiska plattformen, som regeringen tagit fram, har idag debatterats i Riksdagen. Idén om en plattform för att samla alla dokument som styr det svenska biståndet lanserades av dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson för drygt två år sedan, och har debatterats flitigt sedan dess.

Många biståndsaktörer har varit kritiska mot bristande insyn i hur plattformen tagits fram och att påverkansmöjligheterna upplevts som små, och Rädda Barnen har som remissinstans också haft synpunkter på innehållet.

Vår grundinställning är dock att tanken med en plattform är en god ansats för att förtydliga hur det svenska biståndet ska fungera och vilket syfte det har. Men när dokumentet nu är framme för slutbehandling i Riksdagen ser vi flera problem, både med själva dokumentet i sig, men också vad som kommer att hända med det framöver.

Bistånd kräver i de flesta fall en hög grad av långsiktighet för att fungera bra. Av det följer att Rädda Barnen och andra biståndsaktörer behöver kontinuitet i de ramar som styr vårt arbete. Snabba omkastningar är olyckligt. Därför bör biståndspolitiken vara föremål för breda politiska överenskommelser, med styrdokument som kan överleva riksdagsval och regeringsskifte.

Den biståndspolitiska plattformen riskerar att bli kortlivad. Oppositionen vill redan nu att den läggs åt sidan och att man tar ett omtag på hela processen med att skriva en plattform. Det är något som den nuvarande regeringen ogärna gör eftersom man investerat mycket prestige i den föreliggande versionen.

Och även om vi tycker det är bra att biståndet får ett samlat styrdokument, så finns också oklarheter kring vad som händer med alla andra styrdokument som plattformen ska ersätta. Gäller de inte längre? Plattformen är inte tillräckligt detaljerad för att ge vägledning på alla områden, och om alla gamla styrdokument ska upphöra uppstår ett tomrum. Här behövs ett klargörande.

Rädda Barnen ser helst att den biståndspolitiska debatten lyfts från att handla om ett visst dokuments vara eller icke vara, till att handla om de viktiga sakfrågorna inom biståndet:

• Hur ska Sveriges bistånd på ett tydligt sätt kopplas till den stora diskussionen om biståndets långsiktiga mål? Rädda Barnen hade gärna sett att den biståndspolitiska plattformen på ett tydligare sätt tog avstamp i post-2015 agendan.
• Hur lever Sverige upp till 1% målet? Hur mycket ska få gå till avräkningar för flyktingmottagning med mera?
• Hur ser vi på fattigdomsbekämpningen i medelinkomstländer? Är det verkligen bara fattiga i fattiga länder som ska nås av svenskt bistånd, eller ska vi också arbeta för att motverka global ojämlikhet?
• Hur ser vi till att global tillväxt skapar förutsättningar för bättre levnadsvillkor – för alla?
• Och vad blir civilsamhällets roll, i tider när näringslivssamarbeten betonas alltmer?

Det är dessa frågor som vi hoppas att den biståndspolitiska debatten ska handla om framöver.

Läs mer om debatten om biståndspolitisk plattform i Riksdagen.