Rädda Barnen kommenterar regeringsrapporten Ekonomiskt utsatta barn

Idag presenterade regeringen rapporten Ekonomiskt utsatta barn. Rapporten pekar på samma utveckling som Rädda Barnens rapporter om barnfattigdomen i Sverige: Barnfattigdomen har minskat totalt, men det finns grupper som halkar efter. Det gäller särskilt barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående. Storstäderna har en högre andel fattiga barn, högst är barnfattigdomen i Malmö. Det Rädda Barnen har pekat på, risken att hamna i ett socialt utanförskap när man som barn lever i fattigdom, bekräftas också av rapporten. Barnen kan inte delta i aktiviteter, tar inte hem kompisar i samma utsträckning, är mer trångbodda samt växer upp i mer otrygga områden. Utredningen pekar på att kostnader för musikskola, idrott och andra fritidsaktiviteter påverkar barnens möjligheter, men säger att det behövs mer kunskaper om hur det ser ut. Rädda Barnen anser att regeringen bör ta initiativ till en fördjupning om hur utvecklingen av kostnader och avgifter påverkar barns vardag. När Rädda Barnen kom med den första rapporten om barnfattigdomen i Sverige var frågan inte särskilt väl belyst. Detta trots att vi sedan mitten av 90-talet fått signaler om att lågkonjunkturen drabbade barn och deras familjer. Debatten har intensifierats under de tre år som passerat och när nu barnministern presenterar åtgärder är det ett steg i rätt riktning. - Det är bra att regeringen har tagit fram mer kunskap om konsekvenserna för barn. Barnministern presenterar åtgärder på nationell nivå, men vi får inte glömma att många av besluten som rör barn tas lokalt. Regeringens rapport visar på ett område där kommunpolitikerna bör agera direkt och det är att se till att socialtjänstlagen följs, säger Fredrik Malmberg chef för Rädda Barnens Sverigesektion. 1998 sänktes socialbidragsnormen och samtidigt infördes en bestämmelse om att barns behov och barnets bästa ska vara vägledande vid beslut om ekonomiskt bistånd. Regeringens utredning visar att en majoritet av socialkontoren bryter mot detta. - Blir det inte en snabb förändring så bör regeringen överväga att skärpa socialtjänstlagen eller ändra normen, säger Fredrik Malmberg.