Klyftorna ökar mellan fattiga och rika barn

Idag presenterar Rädda Barnen den fjärde uppföljande rapporten om barns ekonomiska villkor i Sverige: Barnfattigdomen i Sverige- årsrapport 2004. Totalt har barnfattigdomen minskat något under senare år, men trots sänkningen levde närmare 250 000 barn i fattigdom år 2002. Mellan 2001 och 2002 minskade barnfattigdomen i riket, från 13,6 procent till 13,0 procent. Närmare 10 000 barn fick drägligare ekonomiska villkor, men fortfarande levde över en kvarts miljon barn i en fattig familj 2002. Rapporten visar att klyftorna växer mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna i Sverige. Skillnaderna ökar också mellan barn med utländsk, respektive svensk bakgrund. Bland barn med utländsk bakgrund levde vart tredje barn i ekonomisk utsatthet 2002. Det kan jämföras med vart trettonde barn med svensk bakgrund. Även klyftan mellan barn till ensamstående och barn med sammanboende föräldrar ökar. Medan barnfattigdomen minskar i andra grupper steg den bland ensamförsörjarna från 5,6 procent 1999 till 8,0 procent 2002. Spridningen mellan kommunerna är fortfarande stor. Kommuner med lägst barnfattigdom är: Nykvarn (4,5 procent), Lomma (4,5), Svedala (5,2) och Kävlinge (5,3). Högst andel fattiga barn har Malmö (32 procent), Landskrona (25), Botkyrka (24) och Göteborg (22). Andelen barn i ekonomisk utsatthet har sjunkit i de flesta kommunerna, men det finns också exempel på motsatsen. I Vilhelmina, Ragunda och Skinnskatteberg ökade barnfattigdomen mest, med 3-4 procentenheter jämfört med året innan. - Konsekvenserna för barn ser olika ut, vilket också lösningarna måste göra. Politiker på alla nivåer måste dels söka lösningar i samhällsstrukturen, dels medverka till lösningar för barn här och nu. Det finns exempel på kommuner som sänkt avgifter för musikskola eller beslutat att bussresor som görs inom skola och barnomsorg ska vara avgiftsfria. Jag hoppas vi får se mer av sådana konkreta lösningar, säger Charlotte Petri Gornitzka, Rädda Barnens generalsekreterare. Årets rapport är liksom tidigare år framtagen i samarbete med professor Tapio Salonen och bygger på studier av barns ekonomiska utsatthet i kommunerna. De årliga rapporterna speglar förändringar i barns livsvillkor i Sverige över tid och redovisar skillnader mellan olika kommuner och mellan olika grupper i samhället. I årets rapport finns också en sammanfattning av intervjustudien Barns röster om ekonomisk utsatthet, gjord av Anne Harju, Växjö universitet. Rädda Barnens barnfattigdomsindex är ett sammansatt mått som omfattar både ”barn i familjer med socialbidrag” och ”barn i familjer med låg inkomststandard” (enligt SCB:s definition). Barnfattigdomen i Sverige- årsrapport 2004, innehåller statistik från 2002, vilket är senast tillgängliga data. Mer information finns på vår hemsida; www.rb.se Presstjänst: Mie Melin, 08-698 90 66, 0708-98 90 66, mie.melin@rb.se. Torsgatan 4, 107 88 Stockholm tfn: 08-698 90 00, fax: 08-698 90 14. http://www.rb.se