Rädda Barnen svarar på remiss om ungdomskriminalitetsnämnder

Rädda Barnen har svarat på remiss angående utredningen ”En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga SOU 2024:30”.

Rädda Barnen delar utredningens problembeskrivning kring den alarmerande situation där barn begår allvarliga brott och involveras i en kriminell livsstil, och att det finns utmaningar i kommunernas möjligheter att möta upp med ändamålsenliga insatser. Rädda Barnen ser det som positivt att utredningen har en förebyggande ansats, att den ska omfatta barn i riskzon för kriminalitet med ett beaktande av hela barnets livssituation och att det tydliggörs att denna ordning inte är en del av det straffrättsliga förfarandet. Rädda Barnen delar utredningens resonemang att det är samhällets skyldighet att skydda barn och unga från kriminalitet och att principen om barnets bästa ska vara utgångspunkten. Rädda Barnen delar vidare bedömningen att det finns behov av utökat statligt ansvar och en mer enhetlig process för arbetet med att motverka att barn och unga dras in i allvarlig kriminalitet.

Däremot anser Rädda Barnen inte att inrättandet av en ny myndighet, Myndigheten för ungdomskriminalitetsnämnder (MUK), och sättet den och andra myndigheter förväntas arbeta på enligt detta förslag är lösningen. Rädda Barnen avstyrker därför utredningens förslag.

Som övergripande motivering vill Rädda Barnen lyfta det faktum att utredningen varken har inhämtat barns röster under utredningens gång eller presenterat en tillräcklig barnkonsekvensanalys. Rädda Barnen saknar också en tillräcklig prövning av förslagen utifrån barnets bästa. Eventuella konsekvenser för barn redovisas på en sida, då med mycket breda penseldrag, utan någon närmare analys och utifrån ett fåtal av barns lagstadgade rättigheter enligt barnkonventionen. Rädda Barnen tycker att det är anmärkningsvärt att utredningen inte på ett mer genomgripande och systematiserat vis sett över risker och konsekvenser för barn med ett förslag, som om det genomförs, kommer att ha stor inverkan på målgruppens liv. Utifrån denna brist i utredningen bedömer Rädda Barnen att det är svårt att överblicka hur denna reform kan komma att påverka de barn den berör, och därmed är det svårt att bedöma utredningens förslag.

Rädda Barnen ser stora risker för att det i praktiken kommer att uppstå otydlighet i vårdkedjan, komplicerade parallellprocesser och ökade svårigheter för socialnämnden att komma in med tidiga insatser för barn, med en tydlig risk att barn faller mellan stolarna. Förslaget riskerar att missgynna barn i målgruppen genom att minska begriplighet och öka osäkerhet kring vilken myndighet som ansvarar för vad, och ett urvattnande av insatsernas effektivitet som följd. Även om utredningen är tydlig med att denna ordning inte är en del av det straffrättsliga förfarandet bedömer Rädda Barnen vidare att det i praktiken ändå kan komma att råda förvirring hos målgruppen barn, unga och deras föräldrar kring vad det nya förfarandet i grunden egentligen är för något - en straffrättslig procedur eller psykosociala insatser.

Rädda Barnen delar utredningens bedömning att barn i riskzon för kriminalitet har rätt till riktade och effektiva insatser. Dock anser Rädda Barnen att risker för stigmatisering och att barn stämplas som kriminella inte får tillräckligt utrymme i utredningen. Utredningen hade behövt ta ett större grepp kring dessa fenomen, beskrivit risker mer utförligt och framförallt presenterat förslag på hur dessa risker kan motverkas.

Rädda Barnens förslag är att staten lägger de resurser denna reform hade krävt på Socialtjänsten, för att ytterligare stärka möjligheterna att bygga en delvis ny socialtjänst utifrån den nya socialtjänstlagen.

Remissvaret i sin helhet återfinns längre ner på denna sida.